Hoppa till innehåll

Skjermingsfradrag

Skjermingsfradrag, ofta kallat skärmningsavdrag på svenska, är ett norskt avdrag för personliga aktieägare. Det ska motsvara en skattefri normalavkastning på aktien eller andelen. Utdelning och vinst som ligger inom tillgänglig skjerming beskattas därför inte som aktieinkomst hos den personliga aktieägaren.

Beskrivningen här gäller i första hand direktägda aktier och andelar som omfattas av den norska aktieägarmodellen. Företag omfattas inte av aktieägarmodellen och får inte skjermingsfradrag. Aksjesparekonto, kapitalförsäkring, investeringskonto och fondskonto har egna regler och ska inte blandas ihop med den vanliga per-aktie-beräkningen.

Skjermingsfradraget beräknas årligen för aktier och andelar som ägs vid utgången av inkomståret. Grundformeln är:

skjermingsgrunnlag x skjermingsrente = årets skjermingsfradrag

Skjermingsgrunnlaget är normalt aktiens anskaffningsvärde, inklusive kostnader som hör direkt till förvärvet, plus tidigare outnyttjad skjerming för samma aktie. Skjermingsrenten fastställs av Skattedirektoratet i januari året efter inkomståret.

Avdraget hör till den enskilda aktien eller andelen. Det kan därför inte fritt flyttas mellan olika aktier, olika anskaffningar eller olika personer. Skjermingsfradraget kan inte vara negativt.

Årets skjermingsfradrag tillfaller den som äger aktien vid årets slut. Om en aktie säljs under året får säljaren därför normalt inte något nytt skjermingsfradrag för försäljningsåret. Köparen kan däremot få årets avdrag om aktien fortfarande ägs den 31 december.

Det betyder att datum och ordning spelar roll. Ett köp före årsskiftet, en försäljning före årsskiftet eller en företagshändelse som ändrar vilka aktier eller andelar som finns kvar kan påverka vem som får årets avdrag och var ackumulerad skjerming hamnar.

När en aktie har utdelning används tillgänglig skjerming först mot utdelningen för samma aktie. Om utdelningen är större än skjermingsfradraget blir överskottet skattepliktig aktieinkomst.

Om utdelningen är mindre än skjermingsfradraget blir resten outnyttjad skjerming. Den kan föras vidare på samma aktie och läggs också till nästa års skjermingsgrunnlag. Då beräknas ny skjerming även på det outnyttjade beloppet.

Vid försäljning kan outnyttjad skjerming minska en skattepliktig vinst på samma aktie. Den kan däremot inte skapa eller öka en avdragsgill förlust. Om det fortfarande finns outnyttjad skjerming när aktien realiseras och beloppet inte kan användas mot vinsten, faller den delen bort.

Skjerming är inte bara en teknisk formel. Rätten till avdraget beror också på vem som äger värdepappret och hur innehavet är organiserat.

  • Företag: Skjermingsfradrag är ett avdrag för privatpersoner. Bolag och andra företagsägda portföljer följer andra regler, till exempel fritaksmetoden.
  • Aksjesparekonto (ASK): Det kan finnas skjerming, men den beräknas på kontonivå utifrån insättningar och lägsta insättningssaldo under året. Den hör alltså inte till varje enskild aktie på samma sätt som vid direktägda aktier.
  • Kapitalförsäkring, investeringskonto och fondskonto: Investeringskonton som IKZ är normalt kapitalförsäkrings- eller fondskontoprodukter. Värdepappren ägs formellt av försäkringsbolaget, och skattereglerna följer egna regler för kapitalförsäkring eller fondskonto. När försäkringselementet är litet behandlas fondskonto i stor utsträckning som investering i värdepappersfond, med särskilda regler för bland annat aktieandel och skjerming.

Var också extra försiktig om ägaren inte är skattemässigt bosatt i Norge. En personlig aktieägare som är bosatt i utlandet har i utgångspunkt inte rätt till skjermingsfradrag, men Skatteetaten beskriver särskilda regler för personer bosatta i en annan EES-stat.

AksjeFiks kan hjälpa till med skjerming för direktägda aktier och aktiebeskattade fonder när valet Inkludera skärmningsavdrag är aktiverat i preferenserna. Appen håller då ihop anskaffningsvärde, FIFO-positioner, utdelningar och outnyttjad skjerming i beräkningar och årsrapporter.

Om historiken börjar innan AksjeFiks används behöver tidigare outnyttjad skjerming hämtas från tidigare system, mäklarunderlag, aksjeoppgaven eller skattemeldingen. När befintligt innehav registreras ska fältet Outnyttjat skärmningsavdrag (NOK) avse det ackumulerade belopp som hör till den positionen, inte årets skjermingsgrunnlag.

Företag har inte skjermingsfradrag. AksjeFiks hanterar inte heller ASK, IKZ eller kapitalförsäkring/fondskonto som egna skjermingsordningar.